Entreprenören Fredrik Karlsson driver hälsobolaget Twitch, som hjälper företag som Karolinska Institutet, Länsförsäkringar och Spotify stärka sin konkurrenskraft genom att öka medarbetarnas motivation. I botten är han utbildad vid Karolinska institutet och GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan. 

Trots drygt tjugo år i näringslivet har Fredrik behållit en fot i den akademiska världen. I fjol släppte Twitch exempelvis en studie på uppdrag av KI, vars syfte var att jämföra resultatet av olika hälsoappar i iPhone med hederlig PT-träning, in real life. Båda grupperna visade stora hälsofördelar, såsom ökad kondition. Twitch, som har jobbat med digitala hälsoprogram sedan 2009, var inte förvånade över resultatet. 

– Många raljerar över stegtävlingar, men appar och gamification ger, om de används rätt, större effekt än man kan tro. För en av våra kunder ökade vi andelen regelbundna motionärer med 30 procent genom ett digitalt hälsoprogram. Men precis som med alla andra digitala lösningar är det viktigt att först fastställa sin målsättning, vad man vill uppnå. 

NUTIDEN OCH MÄNNISKANS DESIGN – EN MISSMATCH

Som People Pioneer bidrar Fredrik onekligen till att landets arbetsgivare satsar på medarbetarnas hälsa. Han beskriver hur företagen tar ett grepp om hälsofrågan av olika anledningar – från employer branding och employee experience till att svara upp mot hälsotrenden, där hälsa också har kommit att bli något av en statussymbol. 

– Från ett mer övergripande perspektiv handlar hälsa om hållbarhet. Att jobba för hälsosamma, friska medarbetare genom att ta ansvar för att fysiska, mentala och sociala komponenter bidrar organisationens hälsa. Ur ett mer filosofiskt perspektiv är hälsoarbete egentligen att se över allt det som pågår varje dag mellan människor, i interna, externa, fysiska och digitala möten. Allt påverkar.

Varför är det extra viktigt att fokusera på hälsa idag? 

– Det har alltid varit viktigt. Men idag är det mänskliga perspektivet mer prioriterat. Parallellt med det blir vi sämre på att göra hälsosamma val. Vi klarar inte av att göra det som krävs för att ge oss själva det vi behöver. Våra hjärnor och kroppar är inte designade för den tillvaro vi nu lever i. Konsekvenserna av det ser vi i stora kostnader, för arbetsgivare likväl som för samhälle.

Även den snabbgående, digitala utvecklingen spelar in, menar Fredrik, som beskriver vikten av att skapa en sort symbios mellan individ och omvärld.

– Om företagen ska kunna hänga med i tempot måste även medarbetarna kunna göra det. Vi måste komma ihåg var vi kommer ifrån. Historisk sett har det varit framgångsrikt för människor att inte slösa på energi, men nu måste vi – konstgjort – införa rörelse för att tillgodose våra biologiska behov av rörelse. I modern tid har träning och motion länge betraktats som individens ansvar, men numera har många svårt att få in fysisk aktivitet i sin tillvaro och då har även företagen vinster att göra genom att uppmuntra fysisk aktivitet och andra hälsosamma val. 

Vem tar ägandeskap i frågan?

Bara på tio år har han sett några större förändringar ta plats. Samtidigt är vi långt ifrån fulländade, ännu.

– Fler arbetsgivare ser människan som en helhet nu. Förut förstod man kanske att det kunde ha inverkan på individens arbetsinsats om det var stökigt hemma. Nu ser man att man kan påverka. Istället för att ge folk en slant i bidrag och hoppas på att individen ska ta ansvar börjar man se mer holistiskt på människan, som en helhet. Hälsofrämjande aktiviteter borde inte ske ad hoc. Vi kan inte införa enskilda insatser här och där, random acts of wellness, utan att följa upp dem ordentligt. Överlag lägger för många företag energi på att köpa in isolerade hälsoinsatser som till exempel hälsoundersökningar, göra ergonomi-genomgångar och medarbetarundersökningar utan att agera på resultaten. 

Forskningen backar upp Fredriks tes, med råge. Arbete för mer välmående organisationer behövs – och kan ge konkreta, affärsmässiga fördelar. 

– Vi vet idag att personer som har sovit sex timmar per natt förlorar sex arbetsdagar per år i produktivitet, exempelvis. När det kommer till frågan huruvida hälsofrämjande, systematiska aktiviteter kan räknas hem visar forskningen att en satsad timme på hälsoaktiviteter ger tre timmar tillbaka i arbetsleverans.

Det finns även en tydlig koppling mellan hälsosatsningar och minskade utmaningar för HR-funktionen:

– Alla vill attrahera, behålla och utveckla medarbetarna. Det finns en rad undersökningar som visar att människor idag vill att hälsa ska vara en värdering som råder på arbetsplatsen. Det finns en förväntan på att arbetsgivaren ska ta ett ansvar i hälsofrågan. Trots det – förvånansvärt många företag har inte koll på hur man satsar på hälsa. Till att börja med är det ofta oklart vem som ens äger frågan internt. Men man bör inte lägga hela företagets hälsa på en enda persons axlar, heller. Det krävs ett helhetsgrepp och ett delat ansvar.

HÄLSA ÄR INTE ETT STATISKT TILLSTÅND

Men det finns de företag som gör det bra. Fredrik har varit på studiebesök hos världens mest hälsosamma arbetsplats: Technogyms huvudkontor i Italien.

– Det var väldigt inspirerande att se hur de har en genomtänkt strategi som de löper hela linan ut. Deras vision är tydlig och omsatt i praktisk handling. Man brukar säga att allt ligger i detaljerna. Technogym har en personalmatsal med högkvalitativ kost för en dollar, satsningar på e-hälsa, erbjuder två timmar lunchrast med träningspass på gym i världsklass, med omklädningsrum som liknar de bästa spa-anläggningarna vi har i Sverige. Deras beteendedesign var smart – enkel tillgång till hälsosamma val, medan ohälsosamma val är svårare. Till exempel låg rökrutan två kilometer bort.

För de företag som vill ta efter, vad krävs för att lyckas? 

– Först och främst: Nyttja den erfarenhet och forskning som finns. Därtill är ledarskap och systematik centralt. Hälsa är inte ett statiskt tillstånd; precis som att man inte kan arbeta med kompetensutveckling en gång och sen aldrig mer krävs en långsiktighet i hälsoarbetet. Det tar tid att skapa en hälsofrämjande kultur, säger Fredrik och fortsätter:

– Min dröm är att fler företag skulle se värdet i proaktiva insatser och jobba mer inkluderande. Fråga vem som helst – alla vill må bra. Däremot kanske inte alla vill springa ett motionslopp. Alla har vi olika ambitionsnivå, behov och förutsättningar för fysisk, mental och social hälsa.